Ligger hemma i Ludwigs säng och läser utvärderingarna från helgen kurs i dolda funktionshinder.
Får tårar i ögonen av alla fina kommentarer som deltagarna skrivit. Jag är så oerhört tacksam över att jag fått chansen att arrangera denna kurs och att den blev så lyckad.
I fredags träffades vi 30 personer ute på Kärsögården i Stockholm, alla med olika förväntningar på helgen.
Under helgen har det runnit många tårar, skrattats många skratt, rivit upp gamla sår, lagat hål och skapats förståelse. Många har känt igen sig själva eller andra i de historier som berättats och de är många som kommit fram och berättat att dom själva gärna vill föreläsa på nästa kurs.
Även om jag är väldigt nöjd med helgen så är jag väldigt väldigt trött. Ligger mest och försöker samla tankar och intryck från helgen.
Tror inte att jag kan med ord beskriva hur mycket den här helgen har betytt för mig <3
