Smygtitt

Sitter på skolan och jobbar med häftet/boken som jag ska trycka upp! 

Här får ni se ett utkast på ett av uppslagen! 

Inte den bästa bilden men :P

5 år med förvärvad hjärnskada

Insåg just att idag är det exakt fem år sen jag var med om ridolyckan som kom att förändra mitt liv.  Tänker tillbaka på den dagen, inser att jag inte minns så mycket alls. Jag minns att jag var otroligt taggad på att åka till stallet men sen är det helt blank. Inte ett skit kommer jag ihåg. 

Men ändå kom den dagen att förändra mitt liv, och jag har ingen aning om vad som hände. 

Att få en sån här historia återberättat är bland det värsta jag varit med om. Inte för att historian är blodig och hemsk utan för att jag inte kommer ihåg det trots att jag var huvudpersonen. 

När jag tänker tillbaka kan jag tydligt se olyckan framför mig, men inte med mina egna ögon utan med andras. Som om jag ståt och tittat på. Jag ser hästen snubbla, jag ser hur mitt huvudslår i väggen och hur jag och hästen sedan faller till marken, jag ser hur jag ställer mig, jag ser hur jag hoppar upp på hästen ryggen ingen och jag ser mig själv skritta iväg. 

Nästa bild jag har är när jag ligger på en bänk, de sitter läkare runt mig och frågar mig saker.

De minne jag har av olyckan är inte mina egna. jag skulle nog göra vad som helst för att få tillbaka minnet från den kvällen. Men tyvärr så kommer jag aldrig få de enligt läkarna. 

Loppis

Idag står jag och fotoföreningen på loppis för att samla in pengar till fotoresa! Hoppas att kommer mycket folk!

Långa listor

De allra flesta dagar märker jag inte av min skada, men de händer ibland att skadan påverkar mig på ett negativt sätt i vardagen. I går och idag är ett sånt tillfälle. 

Jag har väldigt svårt att känna när det blir för mycket. Eftersom jag har en väldigt aktiv fritid med diverse styrelseuppdrag och möten att gå på så påverkar detta även andra. 

Just nu är jag i en period där jag har mycket och göra men kan absolut inte planera min tid. Så länge jag känner att jag har ordning och reda runt om mig så klarar jag ofta av att planera. Men eftersom jag de senaste veckorna varit på praktik och haft PA100 vecka ( en vecka då vi bara ska jobba med projektarbetet) så har jag har det visat sig väldigt tydligen att jag inte kan planera min tid. Dessa 3 veckor har varit både bra och dåliga. Bra för att jag fått chansen att göra det jag vanligtvis inte hinner med, typ som att umgås med med min familj. Dåligt för att jag inte kunnat utnyttja tiden som jag först tänkt. 

Det som händer för mig när jag blir stressad är att jag försöker strukturera upp mig genom att skriva listor på allt jag ska göra. Men själva listskrivandet tar med mer tid än det jag ska göra. Jag blir stressad över den långa listan och vet inte riktigt vart jag ska börja. Vilket ofta resulterar i att jag börjar med det minst viktiga eller något som inte ens står på listan. 

Att planera och strukturera är nog mitt störta problem som beror på skadan och också de ända jag önskar jag annorlunda. 

Jaja, imorgon blir det loppis med fotoföreningen för att samla pengar till en fotoresa vi ska göra i sommar!

Men nu ska jag krypa ner i sängen bredvid bästa Nina och lyssna på ljudbok!

 

Altrad låda

Har altrat en låda att ha min nya hobby metal art i. 

Jag tror dock att lådan snabbt kommer bli för liten, men det är en början :P 

hemligt innehåll

Tänkte jag skulle uppdatera om innehållet i väskan jag köpte igår!

I väskan fanns:

10 rullar film ( dock har dom gått ut i datum men gissar att dom går att använda ändå)

1 ljusmättare

1 Minolta AF-EII kamera + orginal bruksanvisning + orginal kameraväska

1 eumig mini 3 servofocus filmkamera + orginal bruksansvisning  + orginalkameraväska

3 utlösare

1 Batteri 

1 extra kameraväska 

1 filter

Allt detta + väskan fick jag alltså för 150kr!!!!!

Rodetrip!

Idag har jag varit på rodetrip med mamma. Först var vi och hälsade på min farmor i Selet för att hämta en tröja hon stickat till mammas kompis. Där blev vi kvar en stund för hundprat och semlor! 

Efter det bar det av returmarknaden i Vännnäsby by där jag shoppade en gammal kamera väska! Är sjukt nöjd över inköpet och lovar att den kommer användas flitigt! 

Efter det bar det av till Nettans butik där de blev ytligare shoppning och lite planering av de kurser jag ska hålla hos henne i vår! 

Efter Nettans fyllde vi på matförådet med en korv innan vi begav oss till mammas kompis Mia! 

Nu sitter jag och mamma hemma vid pysselbordet och pysslar med det grejer vi köpt hos Nettan!

De följde med en hel hög med filmrullar och två gamla kameror i väskan! :D

Blev inte så mycket pluggat idag heller men de får jag ta igenom imorgon! :P 

Snart blir det semlor så fort grabbarna kommit hem!

hemmagjord kamera!

Jag har total glömt bort att visa kameran jag gjorde när jag var på pysselträff i Skellefteå för 2 veckor sen!

Tanken är att det ska bli ett fotoalbum inuti i den med det blir ett senare uppdrag! 

Jag har gjort den av två lådor, en 4-kantig och en rund :) 

Utsidan är gjort i metal art, detta är alltså mitt andra alter i den stilen! 

Votering, ordningsfråga och motioner

Sitter just nu och väntar på bussen efter en lång dag. I morse vaknade jag i Skellefteå och tog sedan bussen till Umeå för att ha förenings årsmöte med UNF  rumpnissarna.
Jag har ändå sen mitt första styrelsemöte för 5 år sen älskat att sitta i mötet. De låter kanske lite konstig att en 14 åring tycker det är roligt att sitta i möten, jag kan inte säga vad det är som gör att jag älskar det så mycket dete är bara så. Kanske bror det på att jag gillar att ha ordning eller att jag gillar att planera saker.   Hur som helst så fick jag äran att sitta som mötet ordförande på rumpnissarnas årsmöte. En förenings som jag tsm med några vänner startade upp för 2 år sen och nu är Umeås största UNF förening. Efter nästan 4 timmars möte hade vi en bra arbetsplats och en ännu bättre styrelse! 
Nu ska jag hem och krama på min pojke <3

Jag kan höra en knappnål falla...

Sitter ensam hemma hos min pappa i Skellefteå, både han och Sandra är på jobbet och det är helt tyst här hemma. Det var länge sen jag var helt ensam någonstans. 

När jag är hemma i Umeå finns det alltid någon hund som ligger bredvid mig i soffan. Men nu är jag helt ensam. Det är helt tyst, ingen musik, de ända ljudet som hörs är ljudet från tangenterna när jag skriver. Jag gillar tystnad, de gör mig lugn. Jag har jättemycket saker jag borde göra men kan inte hitta inspiration att komma igång. Kanske ska man gå ut på en inspirerade promenad i det vackra vintervädret!  

De finns ingen mening med att ångra

En del frågar mig om jag ångrar att jag klev upp på hästen den gången då olyckan inträffade, andra undrar om jag önskar att det var annorlunda, att jag klarat mig utan skador. Faktum är att jag inte ångrar någonting eller önskar att de blivit mer annorlunda. Visst förändrade  olyckan mitt liv men samtidigt hade jag inte varit den jag är idag om jag inte hade hoppat upp på hästen den där gången. Min diagnos har snarare motiverat mig att göra saker. jag vägrar låta min diagnos  styra mitt liv. Förr mig är skadan en del av mig som jag känner mig stolt över. 
Skadan har gjort att jag vågar göra fel, att jag vågar stå för vem jag är och se mina brister som något positivt istället.  Skadan har gjort att jag behöver kämpa för  mina mål och därmed blivit mer motiverad.
Min diagnos har gjort att jag vågar prata inför folk om något jobbigt och personligt utan att känna mig svag eller sämre än andra.
Jag önskar att andra i min situation kunde se sin skada som något positivt!

Fyfan vad jag är bra!

Jag hade tänkt skriva något om helgen utbildning igår men jag var så fruktansvärt trött.

Helgen har varit positiv på alla sätt, stort beröm till alla duktiga föreläsare och alla duktiga kursdeltagare! 

Sen i söndag har flera personer skrivit på Facebook och sms att kursen var helt fantastisk, vilket känns jätteroligt! Både deltagare, föreläsare och andra som hört talas om den har gett mig beröm. 

Jag kan ärligt säga att jag själv är riktigt nöjd med helgen! Jag blir väldigt glad när folk uppskattar det man gör! Så tack alla som skrivit fina saker till mig! 

Jag hoppas att jag får möjlighet att arrangera fler kurser i detta ämne eftersom det är en väldigt viktig fråga!

Nu ska jag återgå till arbetet med att skriva bidragsansökningar och sen bär det av till bästa pojkvännen! 

Glad alla hjärtans dag btw ^^

Alla pusselbitar faller på plats

Igår fick jag en samtal av UNFs underbara förbundsordförande Linda. Jag och Linda har känt varandra ända sen mitt första år i UNF. Vi pratade om lite allt möjligt som har med UNF att göra när hon plötsligt säger- Nicole, jag måste fråga dig en sak.Jag hörde några prata om din utbildning i helgen och dom sa att du själv lever med ett dolt handikapp. Då blev jag lite förvirrad eftersom jag inte märkt något på dig, sen läste jag på facebook att du satt på hästryggen för första gången. Men jag har fortfarande inte fått ihop pusslet... Jag har aldrig märkt något på dig!

Linda är inte ensam om att inte märka något på mig och det är just därför jag valt att göra dessa föreläsningar. För att min typ av handikapp är så pass dolt, det är aldrig någon som märket något förens jag berättar det för dom. Det är såklart på gott och ont.

Nu ska jag återgå till packandet inför helgen! Får se om jag hinner blogga något i helgen!

En kurs om dolda handikapp

Ända sen jag började engagera mig i UNF så har jag älskat hela rörelsen för deras sätt att engagera och motivera ungdomar för att ta aktiva val i sin vardag för att förändra, inte bara sin egen utan även andras livstil.

Men precis som alla andra organisationer så har rörelsen en del brister. En av bristerna är att UNF är dåliga på att lyfta fram och hantera ungdomar med dolda handikapp. Jag har varit på många av UNFs kurser och då har vi pratat mycket om att inkludera alla och att vi ska anpassa verksamheten och framför allt lokalerna efter de som lever med olika typer av synliga handikapp. Men det har aldrig pratats om hur vi ska anpassa verksamheten för till exempel dom som har ADHD och  aspberges syndrom som är exempel på dolda handikapp.  

Eftersom jag både jobbar mycket som ledare men även själv lever med ett dold handikapp är frågan om anpassning för dolda handikapp väldigt viktigt för. 

Därför har jag valt att arrangera en ledarutbildning med inriktning på hur man kan anpassa verksamheten på bästa sätt för de som lever med dolda handikapp. Vi kommer att vara 5 st föreläsare som alla lever med olika typer av dolda handikapp och vi kommer prata om hur diagnosen påverkar oss. 

Jag har fått mycket bra respons från både medlemmar och icke medlemmar när jag berättat om min kurs så jag hoppas att den kommer bli bra. ( Ja, jag väljer att kalla det för min kurs eftersom jag i stort sett arrangerat hela kursen själv och endast fått hjälp med det ekonomiska från mitt distrikt)

Nu ska jag återgå till planeringen av helgen!

En mysigt helg!

Har haft en mysigt helg i Skellefteå med scrapbooking och stickning. Sitter just nu på bussen påväg tillbaka till Umeå, lyssnar på Harry Potter ljudbok som jag gjort i stort sett hela helgen. Längtar hem där 6 glada hundar väntar. Fram till på torsdag är vi hundvakt åt Adidas och valparna Gloria och Nestor! Sebbe är väl inte lika nöjd över valpbesöket. Han har dock blivit duktig på den så kallade " valpWalken" vilket betyder att man går väldigt försiktigt för att inte kliva i någon kissfläck! 
Nu ska jag återgå till att titta på vägen för slippa illamåendet !

Aluminiumtejp!

Sitter på i Skellefteå på pysslträff.

Har för första gången använt mig aluminium tejp! Sjukt roligt! Nettan ville att jag skulle hålla en kurs hos henne i det så jag var ju tvungen att pröva :-P

Bilden är inte den bästa, får ta en bättre bild efter helgen när jag har min riktiga kamera.

skulle du vilja gå ut utan mössa i denna kyla?

Här i Umeå är det just nu nästan 20 - grader vilket gör livet svårt för oss whippet ägare. 

Att ha en whippet på vintern är inte alltid så roligt,

när man ska gå ut på promenad med whippar på vintern så måste man först genom gå en viss procedur: man börjar med att leta hunden eftersom den gömt sig under något täcket,. när man väl hittat så tar man den till hallen för att ta på den täcket.men  eftersom vi har flera hundar så hinner den första hunden gå och lägga sig innan man fått på hund nummer 2 täcket och sen när man fått på båda hundarna täcket och ska ta på sig skorna, då springer båda hundarna tillbaka in under täcket igen. och sen när man väl kommer ut så hoppar hundarna på 3 ben för att det är så kallt om fötterna, gör det dom ska så fort dom kan och sen skyndar dom sig in igen. Detta resulterar i att det tar längre tid att förbereda promenaden än vad själva promenaden tar.

När det är riktigt kallt ute och vi måste vara ute lite länge än 1,5 minut så brukar vi ta på Bubblan en röd overall. Tyvärr har jag ingen bild på den men nästa gång vi går ut i kylan så lovar jag att ta en bild på den. Men jag kan lova att hon är väldigt söt i den!

Quicken som är väldigt känslig när det blir blött om tassarna brukar under kalla promenader få ha på sig ett par sockor och då brukar han bli betydligt  mycket nöjdare.  Han är så töntig att han inte ens vill gå i gräset om det regnat dagen innan och är lite fuktigt i gräset, så ni kan ju tänka er hur det är på vintern.

Ewa som är vår uppfödare har nyligen köpt sig en skoter och såklart så vill hennes två whippar Adidas och Diza följa med på skoterturarna! Men det blir lätt kallt om dom små öronen så Ewa har beställt varsin whippetmössa att hundarna!

Jag blev kär i dom söta mössorna och har bestämt mig för att sticka en själv till Quicken! så slipper han frysa om sina öron!

Vad min mamma tycker om mössorna kan ni läsa på hennes blogg

Packar!

Idag har jag varit på habben för att prata om hur dom kan hjälpa mig när jag ska trycka upp ett häfte om mina föreläsningar, häftet ska innehålla min personliga berättelse och ska delas ut till bland annat ny skadade barn och ungdomar. Efter de mötet var det dax för läkarbesök för att försöka lista ut varför mina ben domnar hela tiden men också för att få ett läkarintyg för att jag ska kunna få pengar när jag går ett fjärde år!

 Packa inför helgen pysselträff i Skellefteå där min pappa bor.

Min pappa bor i Skellefteå sen några år tillbaka tillsammans med sin flickvän Sandra och hennes 2 barn.

Jag och Sandra delar hobbyn för scrapbooking och har tillbringat många timmar tillsammans vid pyssel bordet.

och i helgen har vi anmält oss för att sitta och pyssla på folkparken i Skellefteå där det är stor pysselträff med massa duktiga pysslare och butiker! 

men för stunden tar jag en paus och ser på mannen som talar med hundar! 

Slänger in en bild på Quicken som valp, visst var han söt?!

Letar inspiration

Efter att ha vaktat upp hos Sebbe i morse så tog jag bussen hem för att sedan åka direkt till stallet. Jag  älskar verkligen att vara i stallet och just denna dag så Red jag på ridbanan. Hästen var stel och tyckte inte alls det var nå roligt att behöva jobba. Men jag kämpade på och efter passet var vi båda nöjda med dagens träning. Efter ridpasset  så skottade  jag fram en hagen och tog hand om stallets två föl! Väl hemma igen så letade jag efter inspiration för att kunna pyssla  lite, eller egentligen leta jag inspiration för att orka göra något över huvudtaget. Och fortfarande nästan 6 timmar senare har jag ännu inte hittat någon inspiration. Så nu kryper jag ner i sängen och hoppades på att morgondagen kan erbjuda mer inspiration! Läkarbesök och mer stall är vad som står på schemat imorgon!

Bilden är på en av stallets hästar Molly! 

bloggar från mobilen så bilden blir fel håll ^^

Skulle publicerade detta igår men de blev nått fel :P